Blivande miljövårdare på strandstädning

Tack till alla talkolag som deltagit i kampanjen Snygg beach och städat en strand! Inom Pargas gränser har nio lag meddelat att de deltar. Om man jämför med att hela kampanjen samlade 100 talkogrupper kring hela Finlands kustområde, är det ett hedervärt resultat. Tack också till alla dem som städat stränder och vägrenar utanför kampanjen. Så har man ju gjort i alla tider och gör inte något väsen av det.

Yrkesskolan Livias elever på miljövårdarlinjen hade tagit som sin uppgift att städa betesområden i Nötöarkipelagen den 26-27.5. Städningen skedde i samarbete med Jan-Erik Karlsson, vars betesmarker gruppen städade, och på så sätt uppnå två syften. Dels är städningen en estetisk fråga, dels ville man avlägsna hälsorisker för de betande djuren. Kor och får som i misstag äter plast, kan inte smälta det och i värsta fall dör. Gruppen fick åka med fraktbåten Pontus samtidigt som får och Highlandkor åkte ut till sina sommarbeten.

2014-05-26 10.51.25
Djuren fraktades i sina vagnar under överresan. Här lastas Highlandkor och kalvar ombord på Pontus.

Under de två dagar som städningen pågick på två olika beten, kunde man se ett tydligt mönster i de fynd som samlades in. 88% av allt skräp var plast, övriga fraktioner var läder, metall, tryckimpregnerat trä och glas. Plasten kommer från närområdet och en del är dumpad på stället, som picknickrester. Men när det inte fanns bebyggelse i närheten, såg man att det handlade om dåligt fastsatta och ankrade plaster som lätta presenningar från vedstaplar, båtförvaring och byggplatser. Vinden transporterar kanistrar och repstumpar från båtar och strandbryn och plastsäckar, styroxlådor, trasiga hinkar, flöten och ölburkar från sitt ursprungsställe. Det skräp som hittades på Nötöholmarna var inalles 40 kg men det men undersökningar visar att det finns bara 30% av allt skräp på land, resten finns i vattnet! Det fanns väldigt lite skräp som kunde härledas till utländskt ursprung. Kustbosättningen och fritidsfolket i skärgården är säkert till stor del själva upphov till sitt skräp.

Den som försöker samla ihop plaster, upptäcker också att de smulas sönder men förmultnar inte. De pyttesmå flagorna av plast är omöjliga att få tag i bland sand och sten. Lätta presenningar smulas sönder till smala trådar. De smala plastremsorna hittas också i fågelbon där de används som byggmaterial. Fåglarnas matsmältning klarar inte heller av plast.

Dessa erfarenheter delades av eleverna Jay Savolainen, Vilja Turppa, Johanna Häkkinen, Birgitta Haapalehto, Riia Lehtinen, Aku Äijö och läraren Helena Särkijärvi.

Sonja Tobiasson
projektledare